Vad hände sedan?

Det har tagit sin tid. Att komma tillbaka hit. Till bloggen. Jag tror helt enkelt att jag har behövt tiden…

Du. Är inte jag.

Smärtan på höger sida sliter mig ur sömnen. Vanan har förskt att vända mig till sidoläge. Det går inte. Det gör…

”Hej Kristina”. Jag möts av ett varmt leende. Som alltid. ”Idag är det sista cellgifterna. Nu är du äntligen färdig”.…

Måndag. Fredag. Måndag. Fredag. Måndag. Tiden rusar fram. Det är min känsla. Jag är redan halvvägs i min vårdplan. Planen…

Jag öppnar kylskåpsdörren och tar ut äggkartongen. Öppnar locket. Nej. Det finns bara ett ägg. Vad ska jag göra nu? Jag får panik. Jag…

Att tappa mitt hår har varit den enskilt största ångesten sedan cancerbeskedet. Mitt hår. En del av mig. En del…

Den röda vätskan i dropppåsen är gift. Gift mot cancerceller. Cytostatikum. Jag fäster blicken på påsen med den röda vätskan som…

Från hela mitt hjärta… Stort tack för att ni tar er tid att läsa min blogg, reflektera, ge mig återkoppling…

”Life isn’t about waiting for the storm to pass. It’s about learning to dance in the rain” Efter Beskedet, och längst…

Det är en strålande morgon. Precis som så många morgnar den här sommaren. Solen skiner från en klarblå himmel och värmen…